JAG TREVAR MIG FRAM PÅ STIGEN MOT FRID
Det är dit jag vill, till friden. Att få frid i hjärtat och hjärnan. Att få känna mig tillfreds med den jag är och komma på vem jag vill vara. Vem jag vill vara för er, men mest av allt vem jag vill vara för mig.
Jag har varit allt för mycket för andra, för er, mer än vad jag klarar av.
Just nu jobbar jag mot att känna mig nöjd med det jag gör och den jag är.
Jag måste lära mig att prioritera för att orka. Det är inte lätt, inte alls lätt.
PÅ VÄG...
Jag är på väg. Jag går åt rätt håll. Ett steg i taget.
Funderar på en tatuering. Eller flera.
Jag känner att jag vill markera ett nytt kapitel.
En ny del av mitt liv.
"De vackraste sakerna i livet
kan man inte se eller vidröra.
De finns i ditt hjärta."
"Du finns i mina tankar.
Du finns i mitt hjärta."
"Det finns inget hinder du inte kan övervinna,
ingen utmaning du inte kan anta,
ingen rädsla du inte kan övervinna,
oavsett hur oövervinnerligt det ibland kan verka."
Vad tror ni om någon av dessa tre?
Den första skulle representera de saker i livet som man ofta missar. När man är upptagen med att leva liksom. Men jag skulle vilja omformulera på något sätt, "sakerna" känns lite sisådär. Jag skulle kunna tänka mig att ha den mellan skulderbladen mot nacken.
Den andra skulle representera alla mina nära och kära som jag älskar och som "finns i mitt hjärta". Denna skulle jag kunna tänka mig att ha på foten, nedanför fotknölen, på utsidan av högerfoten.
Den tredje skulle vara en påminnelse, att våga, att orka. Denna skulle jag kunna tänka mig att ha mellan skulderbladen, eller kanske på sidan av låret.
